Tibble har två kyrkbåtar i drift: ”Beckox’n” och ”Lekatt’n”.
Byn har en tredje båt, ”Kersti” som nu är tagen ur drift och ligger under tak för allmän beskådan vid älvstranden.
Här nedan finner du mer information om båtarna och byns fina båthus.
Kersti
Placering: Utomhus, under tak vid Österdalälven
Byggd: 1943
Byggd av: Anders Bondesson, Sollerön
Kersti skänktes till byn av konstnären Sam Uhrdin (1886–1964). Båten är döpt efter hans dotter.
Före 1943 hade Tibble ingen kyrkbåt. Behovet fanns inte då det var nära att gå till fots in till Leksands kyrka.
Beckox´n
Placering: I Tibble båthus
Byggd: 1975
Byggd av: Lars, Rune och Arne Håll, Sollerön
Namnet Beckox´n kommer av att vikingarna kallade sina långbåtar för ”havets oxar”. Beck (trögflytande tjära) användes för att täta båtarna. Dessutom kan en nytjärad kyrkbåt som ligger på land med kölen uppåt, påminna om en oxe. Alltså; Beckox´n.
Apostrofen mellan ’x’ och ’n’ används för att namnet ska uttalas rätt på dalmål.
Virket till båten skänktes av Knis-Karl Aronsson och tallarna kom från hans marker i Stumsnäs.
Inköpet av båten finansierades genom att föreningen Tibblekamraterna anordnade evenemang och danser på Tibblebergets dansbana och andra platser. Det var många som bidrog i arbetet.
Beckox´n renoverades senast 2018 av en grupp bybor, med kunskapsstöd av Arne Håll, Sollerön. Film från renoveringen finns längst ned på sidan.
Lekatt´n
Placering: Tibble båthus
Byggd: 1994
Byggd av: Arne Håll, Sollerön
Namnet Lekatt´n kommer från ett gårdsnamn i byn, Lekattgården, och en man som tidigare bodde där; Lekatt Mats. Lekatt Mats var en profil i Tibble, och bland annat ville Hugo Alfvén gärna att han kom när det var fest för då blev det alltid roliga upptåg.
Lekatt´n renoverades senast 2022 av en grupp bybor.
Fakta, kyrkbåtarna:
Längd: 18,5 meter
Bredd: 2,10 meter på bredaste stället
Vikt: Ca 1 ton
Antal åror: 20 + 1 styråra
Spant: 28 stycken med 55 cm spantfördelning.
Material: Köl, stävar och bordläggning av furu, spant av ek, årklykor av björk, åror av gran samt ca. 2100 kopparnitar.
Max antal personer i båten: 30 om man vill sitta bekvämt men det kunde vara uppemot 70 barn och vuxna när det roddes till kyrkan förr.
Max fart: 11 knop, tävlingsrodd
Tibbles vimpelfärg vid tävling: Grön
Båthuset
Byggdes: 1975
Initiativtagare: Knis-Karl Aronsson
Byggd av: Bybor i Tibble som gick kurs i timring hos timmermannen Erik Berglund.
Tibbles båthus är en kopia av Laknäs båthus som byggdes på 1600-talet*. Tibbles båthus är dock större då det rymmer två kyrkbåtar: Beckox´n och Lekatt´n.
De tjugo meter långa och mycket kraftiga timmerstockarna i väggarna kommer från tallar i området Orsandbaden i Leksand, och skänktes av Leksands Kommun.
Träden fälldes vintern 1975 och drogs ut på isen vid Orsandbaden. På våren flottades stockarna nedför Österdalälven till platsen där båthuset står idag.
Båthusets översta takås (krabbåsen) består av en 21,5 meter lång och kraftig stock av gran.
De små krokiga stöddetaljerna som sticker ut vid takfoten är tillverkade av roten från myrtallar.
För att stockarna i båthusets väggar ska hållas raka och inte vrida sig när de torkar, har en kraftig dymlingsplanka drivits rakt igenom alla stockarna.
Inga spikar har använts i grundkonstruktionen, enbart trä.
Den lilla dörren mot land har fina sniderier gjorda av Karl-Erik Backman.
Stenblocken man kan se till höger om båthuset, och som båthuset även är byggt på, kommer ursprungligen från stenbrottet vid Åsleden i Leksand. Dessa stenblock bildade tidigare ett staket nedanför ”Ekumenien” på Tibbleberget. Dock behövde de flyttas när det skulle grävas diken, och stenarna fick ett nytt hem vid båthuset och badplatsen.
* Laknäs båthus köptes av Anders Zorn och står nu på Zorns gammelgård i Mora.
Källa, historik om båtar och båthus: Lars Jobs, Tibble.
Kyrkbåten som inspiration.
Skansens och Nordiska Museets grundare, Arthur Hazelius, berättade att det var genom att se kyrkbåtarnas ankomst till Leksands kyrka som gav honom impulsen att påbörja det arbete som fick betydelse för folklivsforskningen i hela Skandinavien:
”Kyrkbåten följde den gamle genom hela livet. På den sista resan fördes den avlidnes stoft i båten till vilan i hembygdens mark, den nyfödde fördes på mors arm i kyrkbåten till sitt dop, läsbarnen färdades över älven eller viken till sin första högtidsdag och till det åldriga templet drog brudföljet i all sin prakt i byarnas kyrkbåtar. Säkerligen klingade då fiolerna ljuvligt i socknens ståtliga bröllopslåtar över de blänkande vattnen.”
”Från Kyrkfärd till Tävlingsrodd”
För dig som vill veta mer om Kyrkbåtarna och deras historia, rekommenderar vi Anne-Marie Storéns 72-sidiga kompendium ”Från Kyrkfärd till Tävlings-rodd”.
Kompendiet kostar 100:-
(inkl. frakt/porto).
För att beställa ditt eget exemplar, kontakta Ylva Liss, tel: 070-406 20 56
Lite av innehållet:
– Kyrkbåtens ursprungliga användning
– Gamla Kyrkbåtar
– Hur en kyrkfärd kunde gå till
– Om kyrkbåtar och kyrkbåtsnamn
– Kapprodden
– Turistrodd
– Kyrkbåten som tradition
– Kyrkbåtsrodd i litteratur och konst
– Notiser från äldre tid.
– Kapprodden ur tidningarnas perspektiv.
Ytterligare läsning:
Kyrkbåtsbyggare Lars Hålls trevliga sammanfattning av hur kyrkbåtsbyggandet tog fart på 1940-talet (text från 1973). Klicka här för att komma vidare till texten hos Sollerö hembygdsförening >>
